Campus 03.22 - Karlstads studenttidning
×
Följ med några av våra skribenter när de skriver om det Karlstad de möter, både i sitt arbete, i sina studier och på sin fritid.
Krönika

Campus 03.22

Kallsvettig vaknar jag med ett ryck. Det är snart fredag morgon och årets första vecka har gått i en rasande fart. Tidsgränsen för årets första tenta, tillika höstterminens sista tenta, kryper allt närmre. Det är inte längre flera veckor kvar, utan enbart några dagar. Det är så nära att det nästan är dags att börja räkna ner timmarna. 144 timmar kvar slår jag fast med i huvudet medan jag rättar till kudden. 144 timmar kvar tills den där tentan som är så svår ska lämnas in. Inte svår för att ämnet är obekant, utan snarare eftersom dess valbara innehåll är svårt att hålla inom ramen men också fylla ramen. Fyra sidor text är ju ingenting kan man ju tycka efter ha studerat över 200 högskolepoäng på två och ett halv år och skrivit över femtio tentor tidigare, en B-uppsats samt en C-uppsats och med en kandidatexamen i ryggen.

Att titulera sig som student är inte längre så kul som det var i början. Så här, ett par dagar in på det nya året är det en känsla av total hopplöshet och förväntan fyller mig. En förväntan inför det nya året med nya kurser på olika lärosäten som lyste grönt på antagningsbeskedet i december. Student, resonerar jag där i min mörklagda lägenhet klockan tre på natten, är så mycket mer, en expert inom en rad olika områden. Allt från hur sju tidiga morgnar per vecka kan kombineras med tio avsnitt av How I Met Your Mother till klockan tolv dagen innan, till hur tentans sidor kan fyllas med kvalitativt innehåll och hur studiemedlet ska räcka till allt från hyra till mat som är annat än nudlar. Så illa är det ibland, i varje fall om man ska tro mitt förråd av snabbnudlar där i hyllan från Ikea.

Jag rättar till kuddarna för tionde gången på en hel minut och somnar om. Klockan 06.00 ringer alarmklockan och jag snoozar som vanligt fram till åtminstone klockan sju. Att grannen bredvid inte klagat på min väckarklocka än är ett rent mirakel. De där 144 timmarna som var kvar när jag vaknade den där fredagsmorgonen minskar sakta men säkert. När tio timmar återstår är tentan klar och kan skickas in. Jag hann. Ännu en gång, trots gediget prokrastineringsarbete och oro över att få de 144 timmarna att gå. Det var, precis som vanligt, inget problem att fylla med allt annat. Som att städa lägenheten två gånger per dag. Expert? Självklart.

Denny Jansson är chefredaktör för Karlstads studenttidning och läser våren 2018 sjätte terminen på ämneslärarprogrammet.

Detta är en opinionstext där skribenten svarar för åsikter i artikeln. Läs mer om hur Karlstads studenttidning arbetar med kvalitetsjournalistik här.

Toppnyheter