Viktiga frågor om lärarledd undervisningstid - Karlstads studenttidning
×

Ledare

: Viktiga frågor om lärarledd undervisningstid

Denny Jansson
Karlstads studenttidnings chefredaktör Denny Jansson skriver att det är ett bra tecken att undervisningstiden inom högre utbildning fortsatt är en viktig fråga, men efterlyser en bredare diskussion.
Ledare

I början av november presenterade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, en rapport om antalet timmar lärarledd undervisningstid inom den svenska högskolan. I rapporten konstateras att studenter vid de svenska lärosätena i genomsnitt har 11 timmar lärarledd undervisningstid per vecka vilket i en europeisk jämförelse är den lägsta siffran. Samtidigt konstaterar UKÄ att undervisningstiden differerar mellan olika ämnen och utbildningsnivåer. En student som läser en kurs i sociologi har sex timmar i genomsnittlig undervisningstid per vecka medan en civilingenjörsstudent har uppemot 18 timmar lärarledd undervisningstid per vecka.

Det är en omfattande kartläggning som UKÄ låtit genomföra av antalet timmar lärarledd undervisningstid inom högre utbildning. Totalt har 437 scheman från åren 2007, 2014 och 2017 vid 26 lärosäten analyserats och ger sålunda en god överblick över hur den högre utbildningen fungerar i praktiken. Rapportens resultat går i linje med tidigare undersökningar, däribland Eurostudentundersökningarna, som pekat ut Sverige som det land i Europa med lägst antal timmar lärarledd undervisningstid bland de länder som deltagit i undersökningarna. Särskilt intressant är att UKÄ poängterar att antalet timmar lärarledd undervisningstid inte har ökat i de fall där resurser tilldelats just för att fylla ett sådant särskilt syfte.

Särskilt intressant är att UKÄ poängterar att antalet timmar lärarledd undervisningstid inte har ökat i de fall där resurser tilldelats just för att fylla ett sådant särskilt syfte.

Även om det i dagsläget saknas en nedre gräns för antalet timmar lärarledd undervisningstid fanns i förarbetena till dagens ersättningssystem en basnivå på nio timmar per vecka för bibehållen utbildningskvalitet för utbildningar inom HSTJ. Flera utbildning underskrider således den nedre gräns som ersättningssystemet haft som utgångspunkt. Detta är en tydlig indikation på att frågan om antalet timmar lärarledd undervisningstid inom högre utbildning behöver aktualiseras såväl på landets lärosäten som i den politiska diskussionen om utvecklingen av den högre utbildningen i Sverige.

Samtidigt som frågan om mängden lärarledd undervisningstid inom högre utbildning är väl omdiskuterad är det samtidigt viktigt att frågan belyses ur flera perspektiv. Dels vad gäller mängden lärarledd undervisningstid, dels innehållet i den lärarledda undervisningstiden. Samtidigt även närvaron bland studenter. Frågan handlar ingalunda om antingen det ena eller andra, att en stor mängd lärarledd undervisningstid torde ge hög kvalitet på utbildning per se. Snarare bör de två aspekterna ses som en kombination som verkar tillsammans. Det är således inte en god idé att enkom öka mängden lärarledd undervisningstid utan att samtidigt analysera utbildningarnas kvalitet och föreläsningarnas innehåll. För precis som UKÄ poängterar i rapporten är mängden lärarledd undervisningstid inte en enskild indikator på utbildningens kvalitet.

Vetskapen om det ringa antalet timmar lärarledd undervisningstid torde ge värdefulla insikter till den pågående utredningen om styr- och resurstilldelningssystemet. Inte minst på grund av att tidigare satsningar inte gett de resultat som varit syftet med satsningarna, något som UKÄ kommenterar i årets rapport. Samtidigt torde vetskapen om att Sverige utmärker sig som det land i Europa med det lägsta antalet timmar lärarledd undervisningstid föranleda en bredare diskussion i frågan och ledare vidare till diskussionen om Sverige som ett kunskapssamhälle.

Frågan om mängden lärarledd undervisningstid är sammankopplad med kopplingen mellan forskning och utbildning, ett område som pekats ut som ett problemområde i den pågående utredningen om styr- och resurstilldelningssystemet. Genom att möjliggöra för ett möte mellan studenter och ämnesexperter möjliggörs inte enbart för studenternas eget lärande och utveckling. Samtidigt möjliggörs för den forskning som bedrivs vid landets lärosäten att föras vidare ut i samhället inom de yrken som studenterna senare blir verksamma inom. På så sätt blir frågan mängden lärarledd undervisningstid något mer än att enkom räkna antalet klocktimmar i föreläsningssalar vilket därför kräver fler och bredare diskussioner som diskuterar samtliga ingående aspekter i frågan.

Denny Jansson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Karlstads studenttidning.

Artikeln publicerades ursprungligen i Karlstads studenttidning nr .

Detta är en ledare skriven av Karlstads studenttidnings chefredaktör. Karlstads studenttidnings politiska hållning är politiskt oberoende. Läs mer om hur Karlstads studenttidning arbetar med kvalitetsjournalistik här.

Toppnyheter