Regeringen vill att oberoende myndighet ska utreda forskningsfusk - Karlstads studenttidning
×

Nyheter

Regeringen vill att oberoende myndighet ska utreda forskningsfusk

Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet
Regeringen föreslår att en oberoende myndighet ska inrättas för att i fortsättningen utreda misstänkt forskningsfusk.

Dagens system för att utreda och hantera misstänkt oredlighet i forskning har kritiserats. I dagsläget är det rektor för respektive lärosäte som beslutar om hur misstänkt forskningsfusk ska utredas. Rektor har även möjlighet att vända sig till Centrala etikprövningsnämnden för hjälp. Men nämndens utlåtande är inte bindande, utan det är upp till respektive lärosätes rektor att själv fatta ett friande eller fällande beslut.

Regeringen föreslår nu i en lagrådsremiss att ansvaret för att utreda misstankar om oredlighet i forskning ska flyttas från högskolor och universitet till en ny statlig myndighet, Oredlighetsnämnden.

– Genom en egen myndigheten tar man bort de misstankar som eventuellt kan finnas om att högskolan eller universitetet inte gör en saklig bedömning. Men det vilar också tungt på universitet och högskolor att fortsätta arbete för en god forskningsetik och på våra sjukvårdsövermän för att se till att patientsäkerheten sätts främst, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Enligt lagrådsremissen ska nämnden utreda i de fall där det finns misstanke om fabricering, förfalskning eller plagiering enligt ett tydligt regelverk. Flera remissinstanser vill dessutom ha en bredare juridisk definition av oredlighet i forskning. Lärosäten ska i fortsättningen ha kvar disciplinnämnder där bland annat personalärenden och studentfusk ska hanteras.

Den nya lagen föreslås även innehålla krav på att forskaren ska ansvara för att följa god forskningssed och att forskningshuvudmannen har ett övergripande ansvar för att främja en god forskningskultur och att utbilda anställda i aktuella regelverk.

– Det är viktigt för trovärdigheten hur fall av oredlighet i forskning hanteras, som Macchiarini-affären delvis belyst tidigare. Men det fanns också önskemål fårn både Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund att ändra ordningen att lärosätena själva avgör om det är oredlighet eller inte. Sverige är nästan sist med att ha kvar ett sådant system, säger Helene Hellmark Knutsson.

Lagrådsremissen utgår från en utredning som påbörjades innan Macchiarini-skandalen uppdagades. Det har även gjorts en översyn av etikprövningslagen för att kartlägga eventuella gråzoner mellan medicinsk forskning och oprövade metoder inom sjukvården för svårt sjuka patienter.

– Det handlar om att bibehålla det höga förtroendet som medborgare och patienter har för forskningen. För att vi ska kunna fortsätta bedriva forskning är det avgörande att det finns ett högt förtroende och att majoriteten vill delta i forskningsprojekt. Då är det viktigt att man känner sig trygg och att det sker med god forskningsetik och att det finns ett tydligt regelverk som alla forskare måste följa, säger Helene Hellmark Knutsson.

Detta är en nyhetsartikel. Läs mer om hur Karlstads studenttidning arbetar med kvalitetsjournalistik här.